SLÄKTFORSKNING FAMILJEBLAD 

Till antavla
MANNEN
Efternamn och förnamn  Hellberg Nils
Födelsedatum och ort  1773-12-08 Enligt muntlig tradition: Hällefors bruk i Lilla Mellösa, Södermanland, men har ej kunnat verifieras, troligen felaktigt. Se utredning.
Yrke, ev annan information  Gjutare
Dödsdatum och ort  1842-04-28
REF GID 1168.19.35100


Se bouppteckning. Boets behållning var 57 kronor och 39 öre vilket motsvarar ca. 3480 kronor år 2009.
Mannens fader Eric Nilsson Hellberg f 1739.   Se utredning.
Mannens moder Agneta (ibland kallad Agnisa) Hellström f 1734. Se utredning.
Andra hustrur till mannen  
HUSTRUN
Efternamn och förnamn  Lindqvist Maria
Födelsedatum och ort  1777-05-31 i Lindesbergs stad. 
Enligt moster Hildas anteckningar föddes Maria Lindquist 1777 28/3. Detta är säkerligen fel, eftersom kyrkoböckerna flera gånger anger födelsedatum till 1777 31/5.
Se ett försök till att hitta henne i Lindesberg!
Yrke, ev annan information  
Dödsdatum och ort  1840-02-15. Enlig Sven Ekdahls anteckningar: "1840 15/2 av ålderdom och bräcklighet ("bärgeliga villkor") i en ålder av 62 år, 8 månader och 15 dagar. Detta ger födelsdatum 1777 31/5".

REF GID 1168.19.34900

Hustruns fader  
Hustruns moder  
Andra män till hustrun  
 
Vigseldatum och ort Lysning: 1800-09-19 Stockholm, Maria församling. REF GID 2700.11.71500

Vigsel:1800-10-19 Stockholm, Maria församling. REF GID 2700.27.81400

Texten lyder:
Jerngjutaren Nils Hellberg Bet. 6/10 96. Jungfrun Maria Lindguist Bet 5/9 800. och vigda av pather Thalén. Bet. står för betyg (flyttningsbetyg).

 

BARN
  Förnamn Födelsedatum Anm
1  Carl-Eric  1801-03-29 i Stockholm. REF GID 2700.20.55700

 

Död 1805-07-31 i Pajala 41/2 år gammal av slag. REF GID 1989.15.87300
 
1   Nils Johan  1802-02-26 REF GID 1989.15.78300
 Pajala ("Kengis Finland" enligt husförhörslängd Nottebäck. Se Sven Ekdahl)

Flyttar till Målilla 1829. Gifter sig med Sara Maria Strömqvist (Johansdotter). Ref: Husförhör Nottebäck 1824-1829.  C0025054_00230

 

2 

 Anna Maria  1804-05-28 i Pajala, Tprnefors  REF: Bildid: C0034991_00138 Död 1804-09-06 bara  4 månader gammal i Pajala, Tornefors.
3   Maria Catharina  1806-05-31 Pajala, Tornefors. Referens. Bildid: C0034991_00144
 Död 1881 i Traryd (Trakeryd)
4   Eric  1807-08-08 död 1890-06-22 i Kärda
Bildid: C0034991_00147

Se artikel i Värnamo Nyheter från 1935 om Eric Hellberg
 Pajala, Palokorva.
5   Petter 1812-02-26 i Lögdö (födelsebok saknas för tiden). Död 1818-02-27 i Nottebäcks församling Ref HSF 1815-1819 GID 459.15.11600. Ref:  Bildid: C0025073_00049  
6   Anders Fredrik 1815-07-18 Ref: Bildid: A0005183_00050

 

 

 

 
BOSTÄDER, ADRESSER
Adress

 Stockholm, Maria församling. 1800-1802.
Troligen arbetade Nils Hellberg på Bergsunds Jerngjuteri. Se större bild


Läs hela artikeln i Ny Teknik om Bergsund!


Läs också:
Underrättelser om Bergsunds bruk beläget i Qvarteret Tobaksspinneriet på fri och egen grund vid Horns-Tull, inom hufvudstadens område, med underlydande lägenheter och fabriks-anläggningar m.m
Bergsunds bruks historia

Enligt husförhörslängd 1782-1808 bodde år 1800 en smältare Hellberg i kvarteret Tobaksspinneriet, som tillhörde Bergsunds Bruk. REF GID 2700.85.98700

Pajala, Norrbotten. 1802-1809
Om Tornefors masugn.
"Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten 1. Bandet af Abrah. Abr:sson Hülphers Westerås, 
Tryckt hos Joh. L. Horrn 1789":
Tornefors Masugn först upbygd 1715 wid Torneå Elf, men på 1740-talet flyttad längre ned ½ mil, får watten genom en gräfd Canal, ligger i rät linja 2 eller 2½ mil nedom 
Jonusswando midt för där Lainio och Torneå Elf sammanlöpa. Tornefors Folket fara til Kengis då de ej få Gudstjenst hemma. 
I Rättegångsmål räknas Jonuswando til Juckasjerfwi Ting. För Bruks-folket predikas där ibland skiftewis Swenska och Finska.
Karta från 1809. "Gränsen mot Ryssland"

I hsfl 1772-1802 finns Nils, Maria och Carl-Eric i Jonusuando Masugn. Ref GID 1989.8.85500
Enl hsfl 1806-1818 fanns familjen i Jonusuando Masugn under perioden 1806-1807.  Ref GID 1989.9.110600
Denna masugn lades dock ner 1804, vilket förklarar att familjen flyttar till Tornefors masugn som hörde till Kengisverken. 

Enl hsfl 1806-1818  bodde familjen i Tornefors 1807-1808. Ref GID 1989.9.111900.
Tornefors masugn låg där Lainio och Torne älv går samman (vid Palokorva) som de bodde 1807-1808. 
Nedan kopia av Kommunionslängd för Palokorva 1764-1808 REF Bildid: C0034981_00149

Kopia av husförhörslängd 1806-1818. REF GID 1989.9.111900
Tecknen i kolumnen "Läser och förstår" betyder: att de läser katekesen med färdighet. De sex punkterna betyder att de kan hela katekesen utantill, med biskop Svebelius förklaringar, alla fem huvudstyckena. Se en video från Pajala TV (Tornedalen media ab) om Palokorva!
Anekdoter om vistelsen i Pajala.
Hilda Petersson har anteckningar om en släkttradition som berättar att när kriget bröt ut i Finland (1808-1809) blev fadern tagen till fånga och kom då att sända bud till sin hustru att fly. 
Hon flydde med tre små barn över till Sverige och vandrade till fots över Ålands hav. Fadern rymde ur fångenskapen och kom också till Stockholm där de träffades och sonen 
Eric tog dem på gamla dagar och vårdade dem. Båda dessa gamla är begravda på Kärda kyrkogård.  Det har berättats, att på sin flykt gömde hon sig och barnen under en bro        
medan ryssarna marscherade över. Det har också berättats, att hon på sin vandring kom till en stor herrgård där husfrun gav order om mat till de utsvultna, men att det till en
början måste ske matskedsvis. 


En annan version av denna anekdot som min far David Forseni har nedtecknat:
"Hustrun flydde med två barn till Stockholm. Då de hade varit där en tid förspordes det att två valloner hade kommit till Sverige ifrån Finland efter att ha slagit ner en vakt. Då hustrun med de två barnen fick höra om detta tog hon sig dit där det uppgavs att männen vistades, och tänk att då mötte hon sin make. I glädjen över att ha funnit varandra vigdes de för andra gången i Maria kyrka i Stockholm."
Se Sven Ekdahls noteringar.
Se en artikel i Värnamno Nyheter från 1935 om Hellberssläkten.
Detalj i ovanstående artikel.
Kommentar till händelserna enligt ovan:
Att de gick över Ålands hav är osannolikt, det ligger ju långt från Pajala. Kan det ha varit över Torne älv som dom gick? Vi vet att Nils och Maria var tillsammans när de senare kom till Lögdö 
och där de stannade till 1815, vilket motsäger att de återsågs först i Stockholm. Ej heller har kunnat verifieras att de gifte sig en andra gång.

Om Finska kriget.

I boken 1809-2009, Tvåhundra år av norrbottnisk historia skriver Kjell Lundholm: "När ryska trupper gick över Kymmene älv vintern 1808 började Finska kriget, 
det som medförde Sveaborgs fall samt ockupation av Finland. Fortsättning följde med att ryssarna i mars 1809 gick in i Torneå, slöt stilleståndet i Kalix 
samt besatte kustlandet till söder om Umeå. Där har vi Finska kriget 1808-1809 i ett nötskal. Freden i Fredrikshamn 17 september 1809 var slutpunkten i kriget. 
Finland blev därmed ryskt storfurstendöme och Sverige fick ny riksgräns i Torneälven."

Läs om Finska kriget 1808-1809 av Carl Otto Nordensvan i projekt Runeberg

Se även:
 C-uppsats Kengis bruk Världens nordligaste järnbruk.
Britt Inger Fagervall
Ester Salomonsson-Juuso
Britta Tervaniemi

 

 Lögdö, Västernorrland 1809-1815

Ruiner av Masugnen


Att de stannade i Lögdö till 1815 framgår av Kummunion/Nattvard nedan REF GID 2063.1.53300.
Stockholm, Maria församling?
Enlig muntlig tradition kom de en andra gång till Stockholm. Inga uppgifter i Maria församlings kyrkoböcker har emellertid hittats som visar att de varit där.
Sonen Anders Fredrik föddes 1815-07-18 i Lögdö. Därför vet vi att de var kvar i Lögdö 1815-07-18. Vidare vet vi att de kommer till Klavreströms bruk i Småland någon gång under 1816. 
I husförhörslängden står att de kom från Stockholm. Men troligen har de bara hunnit vara där en kort tid utan att mantalsskriva sig.  
Flyttar från Stockholm 1816 enligt Nottebäcks husförhörslängd nedan. 
 Klavreströms bruk i Småland 1816-1828.
Nottebäcks församling. Referens Genline AI 10 Husförhör 1815-1819 GID 459.15.11600 och husförhör 1819-1823 GID 459.16.44100 samt husförhör 1824-1829 GID 459.17.66200.
REF GID 2063.2.60700 Bildid: C0025053_00216
  Se flyttningsbetyget REF GID 1168.20.50600. Ref:
Bildid: C0025052_00057
 Åminne bruk 1828-1842

 
Masugnen i Gamla Åminne Foto från 1800-talets senare del.
.

 

ÖVRIG INFORMATION, FOTON, REFERENSER MM
De tog sig från Stockholm till Pajala, förmodligen med hästskjuts. Hade de en egen häst och vagn? Det tror jag knappt.
Vilken oerhörd strapats det måste ha varit. I Pajala dog enligt dödboken 1809 132 personer,
av dessa var det 59 som dog av kallbrand (rötfeber), troligen som en följd av förfrysning.
På återresan stannade de i Lögdö, i 6 år.

 

Utdrag från

I ÅMINNE ETT BRUKSSAMHÄLLE

En etnologisk studie av
Agneta Bartoldsson–Lander
och Martin Ericson

GAMLA ÅMINNE

Bruket har en historia som sträcker sig 150 år tillbaka i tiden. 1810
Köpte lagman
Carl Danckwardt Bestorp och Källunda gårdar i Kärda socken.

Vid Källundasjön, sju kilometer västerut från nuvarande Åminne, lät lagmannen uppföra en masugn med namnet Åminne bruk (åmynning - åminne). Av bruket i Kärda återstår i dag bara låga, av växtlighet övervuxna, ruiner.

Åminne bruk inregistrerades 1826 med privilegium på masugn. Till en början framställdes gjutgods bara av masugnsjärn. Senare skaffades en kupol­ugn och på 1850-talet fick man en gaseldad ugn. Till bruket hörde ett par stångjärnshammare, en verkstad och ett gjuteri. Bruket producerade tångjärn, tackjärn och gjutgods. Produkterna avsattes i Halmstad och Göteborg. Man använde både sjö- och myrmalm. Sjömalmen togs upp i sjöarna Vidöstern, Unnen och Bolmen. På 1850-talet gifte sig lagman Danckwardts dotter med Adolf Lilliecreutz. Bruket var sedan under decennier i familjen Lilliecreutz ägo.

Se artikel i Värnamo Nyheter från 1935 om Åminne bruk och sonen Eric Hellberg.

Titta också på en video från Hellbergs stuga i Åminne

 

   

Kungar som regerade i Sverige under denna tid: